Robotberöring eller mänsklig beröring?
Idag talas det mycket om robotar och den Artificiella Intelligensen. Samhället har börja fundera, teoretisera och relativisera vilka behov som kan fyllas av en robothjärna. Men när Emile Durkheim, en av våra kändaste sociologer, skrev en bok om människans behov av närhet och gemenskap, så drog han slutsatsen att ett splittrat och kallt kollektiv ökar antalet självmord. Det finns även studier som pekar på att barn blir sjuka när de inte får kroppsberöring av en annan människa.
Det mänskliga behovet av närhet: Maslows Behovstrappa
När man tänker på människans behov så tänker man oftast på mat och sömn. Men om man exempelvis ser på Maslows behovstrappa (Abraham H. Maslow 1908-1970), sås ser vi att efter de fysiologiska behoven är uppfyllda så finns det ytterligare fyra steg som människan behöver ta för att känna sig tillfreds. Här kommer en demonstration av trappan:
- Steg 1: Fysiologiska behov
- Steg 2: Trygghet
- Steg 3: Sociala behov/Gemenskap
- Steg 4: Självkänsla
- Steg 5: Självförverkligande
Efter steg 1, där de fysiologiska behoven blivit uppfyllda, så behöver människan trygghet i form av exempelvis skydd från hot (alltså väldigt basalt). Men redan på steg 3 så kommer de sociala behoven fram. I detta steg så innefattar man beröring, både platonisk och sexuell. För att sammanfatta det här så kan vi konstatera att människan absolut behöver mat och sömn, men beröring och socialt sammanhang är minst lika viktigt. På samma vis som att människan behöver Whiteboardtavlor för att kunna lära sig något, då vi är visuella varelser.
Varför människan behöver beröring av en annan
Människan är i grund och botten flockdjur, som är beroende av närheten av likasinnade. I förr i världen brukade man straffa brottslingar genom att kasta ut dem ur gruppen, och de människorna dog inte av kyla och svält – utan av brist på närhet. Om det låter alltför dramatiskt så kan jag även referera till att man isolerar folk i fängelset. Där tappar människor sin förmåga att tänka klart och blir oftast introverta, aggressiva och/eller deprimerade. Även Amishkulturen utövar något som kallas Shunning, där man kastar ut en medlem i byn om personen brutit mot en religiös regel. Syftet med både fängelsestraffet och Amishkulturens utfrysningen, är att straffa. Om dessa handlingar inte hade en olustig konsekvens, hade man gjort någonting annat för att straffa dem.
Slutklämmen på alla dessa teorier, historier och forskning jag skrivit om blir alltså följande: En robotberöring kan inte ersätta mänsklig beröring. Och det vore felaktigt att exempelvis låta äldrevården skötas av A.I, då det är som att medvetet frysa ut den äldre generationen. Effektivitet och produktivitet i all ära, men glöm inte medmänskligheten.
