Programmering, den friaste ingenjörskonsten
Programmering och mjukvaruingenjörsskap skiljer sig från de flesta andra ingenjörsgrenar på så sätt att de inte kräver några dyra maskiner eller annan infrastruktur för att utveckla sina produkter och tjänster. Åtminstone inte inledningsvis, innan eventuell uppskalning sker. På så sätt är det en väldigt tillgänglig gren av teknologins värld, även för dem som inte har tillgång till kapital och institutioner med bra, högteknologisk utrustning.
Det blir lätt lite luddigt när man pratar om programmering, just eftersom det är ett mycket bredare fält än många (som inte håller på med programmering) tror. Kort sagt kan man säga att mjukvara finns på olika abstraktionsnivåer: från maskinkoden bestående av ettor och nollor längst ner till högnivåspråken högst upp, närmast oss som slutanvändare. På alla dessa abstraktionsnivåer finns en mängd olika språk som fungerar på lite olika sätt. Bakom alltihop ligger matematiken och programmeringsspråken som är metoder baserade på matematik, som exekverar algoritmer. Här är en intressant länk: en digital utställning om mjukvaruutvecklingens historia.
Det finns inte utrymme att gå in på djupet på detta område här men en bra start för att lära sig om programmering och hur datorer är uppbyggda är att läsa boken [Computer Science: An Overview.:https://www.goodreads.com/book/show/533070.Computer_Science]. Den används som den allra första läroboken på många högskoleutbildningar och ger just en översikt av vad dator faktiskt är och gör, samt vad programmering spelar för roll i det hela. Datorer används till väldigt mycket i dagens samhälle och det kan således kännas svårt att förstå hur de fungerar, men det faller på plats efter ett tag. Det gäller just att greppa detta med abstraktionsnivåerna. Om man utför många väldigt enkla operationer och beräkningar samtidigt och dessa är synkroniserade på rätt sätt så kommer helheten upplevas som att den utför en komplex operation. Människans hjärna och kropp fungerar likadant. Hela organismen är lager på lager av operationer som utförs samtidigt. Förstås kommer programmering, precis som alla andra fält, förändras över tid.
Man kan också titta på den mer företagsekonomiska aspekten av mjukvaruutveckling. Eftersom det är så mycket som ska koordineras i tillverkningen av mjukvara, med många programmerare som ska bygga olika bitar av systemet, är det viktigt att det hela kan styras effektivt och mot rimliga mål. Många programmerare startar eget och då är det ofta på sin plats att ta reda på vad marknaden behöver. Då är det en bra strategi att använda sig av marknadsundersökningar som kan hjälpa företaget att utforma sin handlingsplan. Det kan också vara smart att komplettera sina datorkunskaper med kunskaper i ekonomi. Det finns flertalet utbildningar i Sverige som lär ut dessa ämnen tillsammans.
Hur det än blir så är programmering med stor sannolikhet ett framtidsyrke, oavsett om man gör det till sin huvudnäring eller kombinerar det med ett annat fält. Möjligheterna är till synes oändliga.
